Idag är det måndag, om en vecka är det måndag igen
Idag hade jag franskalektion. Det var jobbigt. Skitjobbigt faktiskt. Övningarna var inte jobbiga alls, det var typ grundnivå. Men jag antar att det bara är en slags introduktion. Eller så gjorde jag allt fel på proven jag gjorde tidigare, vilket dock är mindre troligt. Det jobbiga var att sitta och lyssna och förstå vartenda ord läraren sade, för hon pratade ju givetvis franska hela tiden. Även om hon började långsamt, så kändes det som att hon glömde bort att hon pratade med en nybörjare efter 20 sekunder och pratade som en "normal människa" igen. Och när man inte kan ett språk så blir man väldigt trött i huvuet efter att sitta och koncentrera sig, hela tiden lyssna, tolka information, översätta, och sedan kommunicera och göra övningar i två timmar. Det kanske låter väldigt simpelt med tanke på hur många timmar om dagen man gick i skolan, skrev nationella prov osv, men jämför det med att sitta och lyssna på någon som pratar väldigt dålig engelska eller svenska, så att ni måste koncentrera er hela tiden för att förstå vad personen säger eller försöker säga. Jag vet inte om det bara är jag, men när min hjärna tycker att det är jobbigt så slutar den tänka, den kopplar bort. Jag kunde, utan att jag ens märkte det, ha kopplat bort läraren (Ingrid) när hon satt och förklarade en övning. Jag kom på mig själv när hon repeterade samma sak två ggr, som frasen "Comprenez-vous?" eller dylikt. Då hade jag inte hört ett ord. Och så var hon tvungen att förklara om allt igen. Jag blir faktiskt arg på mig själv när jag sitter och skriver det här. Hur kan jag inte vara bättre? BUÄ säger jag bara. Om jag ska vara helt ärlig med mig själv så har jag aldrig tyckt om att PLUGGA franska, även om jag hemskt gärna vill LÄRA mig franska. Det är otroligt krångligt egentligen. Men det är bara att kämpa. Vill man något här i livet så får man det inte gratis. Jag kommer nu ha lektioner varje måndag ca 9-11. En sak jag märkt är att jag kan förstå väldigt mycket om jag står på sidan av en konversation och bara lyssnar. Men direkt när någon pratar med mig så förstår jag inte längre. Jag blir skitstressad innerst inne, för jag känner pressen att jag måste förstå, annars är jag dålig.
Idag kände jag mig rastlös, så jag bestämde mig för att baka en sockerkaka. Jag kom igång lite sent, så halvvägs in så var jag tvungen att hämta Violette från skolan. Men vi gjorde klart den tillsammans. Louise och Valentin tyckte den blev jättegod, men inte Violette, hon åt bara smeten. Jag hittade inget decilitermått, så jag fick stå och måtta lite själv med en matsked. Jag tycker att kakan blev okey, men inte som en sockerkaka ska vara. Jag hittade dock måttet efteråt, så den blir förhoppningsvis bättre nästa gång. Då kanske Violette äter den också.
Jag hade fel angående belgarna förresten. De var inte belgiska bekanta, utan bara bekanta. Belgarna kommer tydligen senare. Och imorrn åker tjeckerna hem igen. Tror jag. Imorrn ska jag också cykla med Valentin på hans fotbollsträning. Drygt om det regnar. Väldigt drygt. Jag ska hinna med en sväng på stan också och ta ut lite pengar och kanske köpa något fint/gott.
Bonne nuit
Åh, jag förstår din frustration angående franska-lektionen! Men du kommer känna dig sjukt grym när du en vacker dag lämnar lektionen utan vare sig huvudvärk eller dylikt, haha. Då inser du din utveckling! :D
Har du förresten varit ute någonting på "stan" själv och liksom kollat dig omkring än?
Men om man kan tänka det från andra sidan så kanske det är bra att du får kämpa lite extra för då kan du få fram denna taggande frustration. :) Fast hon skulle behöva ge dig några små pauser under lektionen för man kan ju knappast koncentrera sig i två timmar ens på svenska... Oo Awee kommer bli så skoj för dig om några månader när du märker hur mycket du lärt dig!! :D Och du får ta med dig ett decilitermått ner när du varit här så kan du göra fler kakor och så de alla blir bäst. ^^