Jag kan börja med att säga att jag har fått en rätt saftig träningsvärk från igår. Allt är ju relativt, men för mig är det i alla fall en positiv sak. Jag ser det lite som ett kvitto på min träning. Även om det är rätt stelt, så gör det ju stretchningen desto skönare.

Men nu över till det jag skulle säga. Jag fick just reda på att jag har min SISTA franskalektion imorgon. Pappan hade helt glömt berätta detta för mig, så mamman kom in och sade det för en stund sen. Jag är sjukt chockad. Vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag var liksom beredd på att gå på lektioner ända tills jag far hem, eller i alla fall ett par gånger till.

Jag är uppriktigt sagt riktigt ledsen. Jag känner mig inte alls klar. Jag hade hoppats på att kunna lära mig mycket mer innan jag åkte härifrån. Jag har ingen aning hur jag ska göra nu. Jag måste fråga min lärare imorgon om hon har några tips på hur jag kan fortsätta lära mig på egen hand, och vad jag ska göra för att inte glömma bort franskan. Det jobbigaste av allt är väl att jag måste säga hejdå, redan nu. Jag var inte alls förberedd på det, blir liksom helt sentimental när jag tänker på det. Ännu en gång, får jag en käftsmäll av verkligheten.

Snart blir det sängen för min del. Vill kunna avsluta starkt imorgon. Godnatt!