Happ, kanske börjar bli dags att sammanfatta de 10 månaderna jag varit borta. De 302 dagarna jag bott och jobbat i Frankrike.

Det började ändå mest som en idé, som blev verklighet. Kvällen innan jag skulle ge mig av när jag packade, där den 11:e september 2011, hade jag fortfarande inte riktigt fattat att jag skulle ge mig av. Det var först när jag satt på flygplanet morgonen efter som jag insåg vad jag egentligen hade gett mig in på. Och vilken resa det blev. Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket som jag gjort. Att det skulle ge så mycket så som man hör andra före detta au pairer säga. Men det gjorde det.

Man kan nästan säga att jag har fått en extra familj, som för alltid kommer att finnas kvar i mitt hjärta, och som jag hoppas på att kunna träffa många gånger till i framtiden. Jag hittade nog den finaste familjen man kan jobba hos. Jag har även träffat så många nya vänner, som jag hoppas jag ska kunna hålla kontakten med länge länge till, och träffa igen. Inga, Rob, Céline, Alex, Andrea, Angie, Allison, Pepe, Maria, Anders, Yann, Isabella och fler. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv. Jag har vuxit som person. Jag har fått större perspektiv på saker. Lärt mig förstå hur det är att vara förälder. Lärt mig förstå hur det är att vara barn. Fått uppleva den franska kulturen, fransk mat, franska människor. Jag har utvecklat min dans och min sociala kompetens. Jag har lärt mig att stå upp för mig själv. Ta större ansvar och blivit mer noggrann. Jag har lärt mig ett nytt språk. Och framförallt - jag har fått med mig så mycket fina minnen!

Jag är otroligt stolt över mig själv, vad jag åstadkommit. Att jag valde att genomföra något som jag tänkt på i flera år. Jag ångrar det inte för en sekund. Visst har det varit både medgångar och motgångar. Visst har jag längtat hem, blivit less och trött och allvarligt sjuk. Men det är absolut inget att jämföra med allt det positiva jag fått uppleva och allt jag lärt mig. Med facit i hand kan jag säga att jag hade gjort om det om jag fått välja igen. För hur många andra chanser i livet får man att göra en sån här grej? Men om jag skulle göra det igen i framtiden? Nej, en gång räcker. Och det känner nog alla som jobbat som au pair. Och för alla er som funderar på att bli au pair; gör det. Ni kommer inte att ångra er!

Och till sist, ETT STORT TACK TILL ALLA ER SOM LÄST OCH KOMMENTERAT! Ni har under detta år varit otroligt viktiga för mig. Vi ses snart igen!

♥PUSSAR & KRAMAR! ♥

 

/Maintenant, je vais résumer les dix mois que j'ai été à l'étranger. Les 302 jours que j'ai habité et travaillé en France.

Il a commencé comme une idée, qui puis a devenu réalité. Le soir avant je suis partie quand j'ai fait les valises, le 11 septembre 2011, je n'avais pas encore compris que je partirais. Il a fait jusqu'a le lendemain quand j'étais dans l'avion avant j'ai compris. Et quel voyage! Je n'avais pas cru que j'apprendrais aussi beaucoup que j'ai fait.

On peut presque dire que j'ai une famille extra maintenant, qui va rester dans mon cœur pour toujours. Et j'éspère que je vais eux rencontrer pleusieurs fois pour l'avenir. Je crois que j'ai trouvé la meilleure famille qu'il y a. J'ai aussi rencontré beaucoup de nouveaux amis, que j'éspère je vais rencontrer encore. Inga, Rob, Céline, Alex, Andrea, Angie, Allison, Pepe, Maria, Anders, Yann, Isabella. J'ai appris beaucoup sur moi-même. Je suis une meilleure personne. Je comprends beaucoup plus. Comment il est d'être un parent. Comment il est d'être un enfant. J'ai épprouvé la culture française, la cuisine français, les personnes françaises. Je danse un peu plus mieux et je suis plus corageuse. J'ai appris une nouvelle langue. Et surtout - je l'ai avec moi pleine des bons souvenirs!

Je suis très fière de moi-même, tout ce que j'ai fait. Que je l'ai choisi de faire. Je le ne regrette pas pour une seconde. Oui, il y avait de succès et d'échecs. Mais tout les négatifs sont rien contre tout les positifs. Si je pouvais choisir, je le referais. Mais si je le referais une autre fois pour l'avenir? Non, une fois suffit. Et pour tous vous qui pensez sur travailler comme jeune fille au pair: il faut faire. Vous n'allez pas vous regretter!

Enfin, JE VEUX VOUS REMERCIER POUR VOUS AVEZ LU! Vous avez été très important pour moi cette année. À bientôt!

♥ GROS BISOUS! ♥