Att träna är ju en frälsning egentligen. Jag blir SÅ GLAD efter jag har tränat. Visserligen så är det vetenskapligt bevisat att kroppen utsöndrar endorfiner när man tränat, men det märks ju också. Och inte nog med att kroppen mår bra rent fysiskt, utan rent psykiskt också. Jag känner i alla fall att jag får bättre tålamod efter jag tränat. Jag blir piggare efteråt också, och sover bättre. Sedan så kan man släppa den där spärren man har i hjärnan som man satt upp för sig när man vill komma i form att det faktiskt är helt okey att ta den där chokladbiten, eller sitta i soffan och kolla på tv resten av dagen för att jag har rört på mig idag.

Igår ides jag inte skriva. Idag kan jag dock säga att jag höll på att köra på två små barn igår. Jag var ungefär två meter ifrån. Två meter. Hade jag inte varit så pass snabb på bromsen som jag var så hade jag kört på en av dem. Det var exakt ett sånt scenario som har rabblats 10 gånger i körkortsboken också. "Barn kan komma springande ut på gatan bakom en bil." HAR INTE din mamma eller någon annan individ lärt dig hur man går över gatan? Man går till ett övergångsställe, och DÄR kollar man efter bilar när man har fri sikt. SEN går man över. Vill du gambla med ditt liv när du är 10 år gammal, så visst. Men jag vill inte drömma mardrömmar varje natt för att jag råkade köra på ett barn. Nu kanske jag inte låter så glad som jag beskrev innan, men det är inte en rolig situation att hamna i. Man blir rädd.

Förutom att träna så har jag idag tittat väldigt mycket på Anagina-filmer. Det är roligt att se hur mycket hon har utvecklats på två år. Att hon blivit mer professionell och tänker på vad hon säger. All cred till henne, hon är en begåvad bloggerska.

Imorgon ska jag nog ta en tur ner på stan. Det ska vara riktig sol för en gångs skull. Idag har vädret verkligen varit konstigt. Ena sekunden var det en monsun som föll. Andra sekunden var det sol som sprack upp bakom molnen. Sen helt plötsligt kunde det börja åska. Alla slags vattendrag har ökat i höjd med typ två meter minst. Det var lite skrämmande att se faktiskt. Men nu till något annat! Kanske min käre vän Betapet. :) Tjosvejs!